Uppgift 11 - Bildserie
I denna uppgift har vi fått skapa en egen bildserie. Jag har valt temat känslor, varje bild beskriver en känsla.
Jag tänkte väldigt länge på vilket tema jag ville ha i min bildserie men kom till slut fram till att jag ville jobba med känslor, ett relativt enkelt tema att utgå ifrån men som man kan vara väldigt kreativ kring, det går att fotografera på många olika sätt. Jag valde att ha mig själv som modell så att jag kunde kontrollera mer och bestämma så det blev som jag önskade. Det kan vara enklare än att be någon annan att göra som man vill, man känner sig oftast lite begränsad då tycker jag.
Jag har tagit väldigt många bilder, jag planerade inte från början precis vilka känslor jag ville ha med utan var ganska fri när jag fotade. Jag visste att jag ville ha en rad olika känslor, och då också oilka typer av bilder, det skulle vara varierande: både mörkare och ljusare, gladare och mer ledsamt.
Jag har använt mig av stativ och självutlösare för att kunna ta bilderna själv, på mig själv.
När jag hade fotograferat klart och kände mig nöjd satte jag igång med redigering där jag har jobbat mest med intensitet/kontrast, nyans/mättnad och kurvor. I de mörkare bilderna har jag jobbat ganska extremt, dragit ner mättnaden mycket och ökat kontrast. Jag gjorde detta för jag ville ha bilder som sticker ut lite och som inte ser så "vanliga" ut, de ska locka till sig åskådaren och förmedla något. Jag ville ha några starka bilder. I de ljusare bilderna har jag inte jobbat lika extremt men ändå ändrat intensitet/kontrast, mättnad o.s.v. för att få en lite mer dramatisk bild, för att göra den mer tilltalande.
Det var ganska svårt att välja ut ett fåtal bilder, men jag utgick från att jag ville ha olika känslor och valde därför olika bilder som inte var lika varandra. Det ska vara en bildserie med varierat innehåll, där varje bild väcker intresse men att det samtidigt finns en röd tråd.
Det har varit väldigt roligt och jag har lärt mig en hel del genom att jag egentligen bara har testat mig fram tills att jag blev nöjd. Jag har experimenterat mycket med ljus, varierat ljusets riktning och även ljusstyrka, vissa bilder är mörka och vissa är ljusa, vissa bilder har ljuset riktat rakt framifrån (medljus) och vissa från sidan (sidoljus). Jag lekte lite med min mobilkameras ljus också för att få ytterligare ett annorlunda resultat. I två av mina bilder som jag har med i bildserien har jag placerat mobilen under mig respektive framför och inte använt något annat ljus. Det skapar en väldigt häftig och annorlunda effekt.
Jag är nöjd med min bildserie, jag tycker och tror/hoppas att även andra tycker att den väcker intresse. Jag tycker jag lyckades med att skapa en varierad bildserie, som var min tanke från början. Jag är nöjd med bilderna vilket beror på att jag tog väldigt många så att jag hade mycket att välja på. Jag fotade två omgångar då jag tyckte att det fattades bilder efter första gången. Jag har redigerat många bilder och velat mellan för att till slut komma fram till de bästa. Jag har ändrat mig och redigerat om vissa bilder.
Utförligare reflektion av två bilder:
Denna bild ska förmedla känslan rädsla. Det är en mörk bild då känslan rädsla för mig är mörk, det är en negativ känsla. Jag ville att bilden skulle förmedla en känsla av obehag, då även det är en del av rädsla. Personen på bilden (jag) tittar bortåt, den vill bort från detta. Rädsla är en känsla man inte vill känna, om det inte är i roande syfte, så som att titta på skräckfilm eller gå på spökvandring.
Jag har valt att placera ljuset under mig för på något sätt är personen som känner rädsla ofrivilligt utblottad, den har inte valt detta. Den kan inte försvinna i mörket utan rädslan lyser på en i alla fall. Att det skapar skuggor i ansiktet och att ögonfransarna blir långa ger ett litet intryck av skräck. Vi kan även uppleva känslan när vi kollar på bilden.
Personen på bilden ler heller inte, man ser tydligt och klart att den inte är glad, bilden vill i allafall inte ge det intrycket.
Denna bild ska i stället förmedla känslan ledsen. Det är en svartvit bild som förstärker den känslan, den är inte varm och glad utan grå och sorgsen. Jag har även jobbat med kontraster och skuggor för att göra den ännu mer intensiv. Jag ville att bilden skulle vara väldigt kraftfull och slående. Det ska vara en bild åskådaren stannar upp lite och tittar noggrannare på och själv också får känslan av ledsamhet.
Personen på bilden tittar nedåt och bort, den är ledsen. Håret är rufsigt, hon bryr sig inte om sitt utseende. Det kan även kännas rörigt att vara ledsen, man vet inte riktigt vad man ska göra.
Det finns en tydlig känsla i båda bilderna som de fokuserar på, det är just känslan jag vill förmedla och det jag endast har fokuserat på.
I båda dessa bilder vill jag ge förutsättningen för åskådaren att själv associera, att kunna koppla känslan med egna erfarenheter och kanske ger känslan i min bild även andra känslor. Man kan bygga vidare på många olika sätt beroende på vem man är som tittar.
Uppgift 10 - Fota analogt
I denna uppgift har vi fått fotografera med en analog kamera. Mest bara för att få testa på, att lära sig om hur den analoga processen går till. För vi har även framkallat och kopierat bilderna.
Jag tog totalt 12 bilder då en fotorulle endast har utrymme för 36 bilder och Johanna och Kristoffer också skulle få fota. Det är begränsat och man vet inte hur bilderna blir så man får chansa på en bra inställning. Eftersom jag inte kunde se resultatet på bilderna direkt som man kan göra i en digital kamera valde jag att fota samma motiv med 2 eller 3 olika inställningar för att förhoppningvis i alla fall få en bra bild.
På något sätt så blandades tyvärr våra bilder ihop med en annan grupps bilder så våra bilder framkallades till negativ av en annan grupp. Så vi fick aldrig göra den delen av processen. Men jag fick i alla fall kopiera bilderna, alltså att få en positiv pappersbild och det var väldigt roligt. Först fick jag kopiera en kontaktkarta så att jag lättare skulle kunna se vilka bilder som hade blivit bra, som jag ville välja att kopiera. Vid kopieringen av både själva bilderna och kontaktkartan gick det till såhär: jag stoppade in filmen i negativhållaren i förstoringsapparaten och reglerade skärpan (när jag kopierade kontaktkartan lade jag alla filmremsor på ett fotopapper i stället). Då kunde jag se hur bilden verkligen såg ut. Sedan lade jag ett fotopapper i avmaskningsramen och såg till att den låg rätt. Bländare var redan inställt när jag kom till maskinen. Jag ställde in tiden på tiduret, den fungerar alltså som kamerans slutare. Jag kopierade samma bild flera gånger men med olika tider, jag använde mig av 3 sekunder på de flesta bilder, men även 5 sekunder och 12 sekunder.
Det exponerade pappret placerade jag sedan i de olika baden; framkallningsvätska, isättikeblandning, fixeringsvätska, vatten samt fixförstörare. När allt detta var klart var det slutligen dags att torka bilderna, detta gjorde jag i en press.
Jag är nöjd med några av bilderna, de flesta blev faktiskt bra exponerade. Jag tycker inte att det är ett problem med bilder som blev lite för mörka, som det ser ut på kontaktkartan, för när jag använde mig av slutartiden 3 sekunder vid kopieringen blev bilderna ändå relativt ljusa.
Att fota analogt och kopiera har varit roligt, jag har aldrig gjort det förut så allt jag har gjort har varit nytt för mig. Det var synd att jag inte fick göra hela processen, inte framkalla, men det var i alla fall lärorikt att göra delar utav det. Jag hoppas jag får tillfälle att göra detta igen och då genomföra hela processen.